lasse & tintin
Othello rasstandard stamtavla foton borrelia fästingar

Många har frågat mig vad som egentligen drabbade Othello. Eftersom jag antecknade utvecklingen under hans sjukdomstid kan du läsa historien här. Se till att använda så effektivt fästingskydd som möjligt på din egen hund. Othello behandlades med Frontline som tydligen inte hjälpte helt och hållet...

Vad hände med Othello?

Hösten 2000 - i slutet av november - drabbades Othello av en urinvägsinfektion. Han undersöktes på djursjukhuset i Lund och konstaterades efter provtagningar och rektalisering ha blod i urinen och en trolig infektion. Behandlingen bestod i en 10-dagarskur med antibiotika - Vetrimoxin.

Ett par veckor efter behandlingen som klarade av urinvägsinfektionen blev han dålig i magen. Vi körde det vanliga programmet: svält, risvälling, kokt ris, kokt fisk etc. Det blev inte märkbart bättre.
Efter ett par veckor kontaktades djursjukhuset igen: "Just nu har flera hundar i Lund magproblem på grund av virus. Vänta ett par veckor. Ge Hill's i/d."

I slutet av januari 2001 utan någon förbättring - snarare försämring: blod i avföringen, dålig päls etc - blev det en undersökning på djursjukhuset med provtagningar och rektalisering. Emellertid kunde inte veterinären hitta något eller komma på vad som kunde orsaka magproblemen. Vi fortsatte dieten och hade efter ytterligare en vecka ny kontakt med sjukhuset. Othello ordinerades då Flagyl mot sina tarmbakterier.

I slutet av februari hade vi återbesök på sjukhuset. Han var nu något bättre men åt bara hemlagad mat - färdig hundmat fungerade inte. Ingen åtgärd från veterinären - inga nya idéer.
Efter en dryg vecka var han återigen akut på djursjukhuset med blod i urinen. Efter rektalisering och sedvanlig provtagning konstaterade veterinären att han hade en förstorad prostata. Han fick en 20 dagars kur med antibiotika - Baytril - och åt hemlagad mat. Othello piggnade till betydligt och var i stort sett ok i magen.
I början av mars var han inbokad på ultraljud för att kolla prostatan. Den var mycket riktigt förstorad. Han fick en hormonbehandling för att se om kastration kunde undvikas.

En knapp månad gick med återigen ökande magproblem. Till slut landade vi åter på akut på sjukhuset med blod i urinen och blödande ändtarm. Han började nu också visa tecken på ev vitaminbrist med matt och tråkig päls samt fällning och trötthet. Behandling efter sedvanlig provtagning: 30 dagar antibiotika - Baytril - och diet.

I mitten på april var vi inbokade på återbesök för nytt ultraljud. Vi skulle se om hormonbehandlingen hade haft effekt på prostatan. Det såg bättre ut och han fick en ny hormonspruta - denna gång en lägre dos.
I månadsskiftet april/maj var antibiotikakuren slut. Othello var rätt bra i magen och i övrigt ganska pigg. Kunde nu äta sin vanliga hundmat i normalstora portioner. Detta höll sig till en vecka efter avslutad antibiotikabehandling - tillbaka till fisk och ris. Tur att fisk smakade så gott.
Efter kontakt med sjukhuset fick vi rådet att prova om det kunde vara matallergi - Hill's specialfoder nästa. När vi efter en veckas provätande hade en nu trött, kraftigt avmagrad hund med dålig päls och omväxlande diarré och hård mage ringde vi till sjukhuset för att få råd: "Testa en vecka till - det blir nog bättre..."

Efter detta goda råd tog vi kontakt med djursjukhuset i Malmö som ansåg att han var ett akutfall och omedelbart tog emot. När de fick se honom var det inget annat att göra än att lägga in honom. Han hade tappat ca 15 % i vikt. Han låg på sjukhuset i Malmö i en knapp vecka medan de tog prover och gjorde en ny ultraljudsundersökning. Budet blev: kastration för att få bukt med prostataproblemen. Han konstaterades också ha problem med matsmältningsenzymer - Exokrin pankreas insufficiens.

Andra veckan i juni genomförde vi kastrationen som gick utmärkt. Han ordinerades också Pankreatin på varje mål mat i framtiden för att klara matsmältningen. Vi fick också rådet att ge Eukanubas specialfoder för problem av den här typen.

Othello blev märkbart bättre under sommaren. Specialfodret och Pankreatin fick magen att bli bättre om än inte till 100 %. Urinvägsproblemen försvann - förmodligen p g a kastrationen. Någon gång ibland under de följande månaderna kunde det bli problem med magbesvär men de var betydligt lättare att häva nu. Ända tills han återigen drabbades av diarré i början av februari 2002.

Efter en dryg månads kämpande utan att riktigt få bukt med Othellos magproblem löste vi ut ett recept på antibiotika - Baytril - vi fått av hans veterinär i Malmö - det skulle användas just "ifall att...". Med hjälp av detta lyckades vi häva magproblemen.

Från slutet av mars t o m slutat av augusti verkade han må ganska hyggligt. Sedan kom en total matvägran. Efter ett par dagar med bara vatten kontaktades Dalbyveterinären. Erik Lundberg kände igenom hunden och konstaterade att han tappat en hel del muskulatur - tog ett par blodprover. Vi fick svaren efter tre dagar: borrelios. Med största sannolikhet var det detta Othello lidit av i nästan två år. Nu började en lång kur med antibiotika - Amimox, kortison och i början tvångsmatning.

I två och en halv månad försökte Erik och jag tillsammans rädda hunden. Det blev en berg- och dalbana i tillfälligt tillfrisknande och återfall tills det blev helt akut i slutet på november.
Othello fick MS-liknande symptom.- hade plötsligt inga ben att stå på längre och ville/kunde varken äta eller dricka. Följaktligen återstod bara en sak: att göra slut på ett icke värdigt hundliv...

Vad hade egentligen hänt?
Troligen blev Othello biten av en fästing som bar på borreliabakterien under senvåren - sommaren 2000. Infektionen spred sig utan symptomen med trötthet och/eller hältor. Så småningom utvecklade han det som brukar kallas Lyme-Borrelios dvs fullt utvecklad borrelios. Det luriga med borrelios är att symptomen kan variera kraftigt och vara många som inte uppträder samtidigt. Trötthet, hältor och magbesvär är inte ovanligt.
En borreliainfektion som fått härja under lång tid är mycket svårbotad - om det ens är möjligt att bota den. Symptom mer eller mindre identiska med MS är inte ovanligt.
Den vanliga behandlingen är med antibiotika under minst 14 dagar.

Varför blev Othello inte botad av all antibiotika under våren 2001?
Fel typ av antibiotika. Baytril biter inte på borrelia. Vetrimoxin som han fick för sin första urinvägsinfektion kunde ha hjälpt om kuren varit tillräckligt långvarig. Nu kan den korta kuren t o m förvärrat infektionen.

Testade inte sjukhusen för borrelia??
När jag under våren 2001 frågade en av veterinärerna i Lund om det skulle kunna vara borrelia blev svaret att det inte var så vanligt här nere...

Tack Erik för ditt fantastiska engagemang och för att du försökte...

I september 2003
Lasse Holmbring